Kvinnor,gummor,tjejer och flickor.

Kalla dom vad du vill, men i min text kommer jag kalla dom kvinnor.

De finns så många och visst är dom underbara?

Varenda kvinna du möter är ju speciell och helt suverän?

Jag svarar ja på båda mina frågor och ställer mig frågan om jag ser kvinnan och mannen på olika sätt?

Jag tänker en aning och bara genom ett heterosexuellt perspektiv blir svaret. Jag dras till kvinnor för jag attraheras av dom, inte till män, tyvärr då jag tror livet hade vart roligare och enklare om jag hade kunnat spela fritt mellan könen.

Annars så har jag faktiskt inte så mycket mer skillnader, självklart de biologiska skillnaderna men där är det väl egentligen stopp på olikheterna.

Tänker inte gå in på att kvinnan är bättre på, mannen är bättre på. För jag ser det inte på det viset. Trångsynta, tråkiga och gråa människor ser det så.

Men nu kommer jag till själva poängen med den här texten och det gör mig helt kall i kroppen av att ens tänka på det. Vi gör så här först, du kanske håller med mig ganska mycket i min text än så länge? Eller? Du kanske tycker att kvinnor är horor, slampor, din ägodel och att dom ska göra som du säger för att upprätthålla erans familjs heder?

Då skulle jag sluta läsa nu om jag var du, för jag tror inte du kommer tycka om resten på denna text. Jag tror också att om jag var du skulle jag besöka min lokala vårdcentral och be om att få prata med en psykolog.

För det är bara att inse att något är inte helt rätt.

Hur kommer det sig att jag ens berör detta ämne? Vardagssurfande av mobilen är svaret. Jag är som alla andra en vanlig tillsynes hård arbetande man. Japp jag är man. Det gör det lite svårare att skriva denna text för jag är en av dom.

Jag tillhör det kön som tar sig rätten till att misshandla både fysiskt och psykiskt. Jag tillhör det kön som anser sig ha rätten till att våldta. Jag tillhör det kön som ger sig rätten att mörda. Jag tillhör det kön som hatar kvinnor. Listan kan göras så lång över vad mitt kön anser sig ha rätt till.

Skrik er gärna hesa nu ni som tar åt er för att jag drar alla män över en kam här. Jag lyssnar ändå inte. Fakta är att det män. Enkelt!

Det har inte med ursprung, etnicitet, taskig barndom eller liknande att göra. Det beror på att det är män som anser sig ha rätten till detta. För återigen så hatar män, kvinnor.

Jag hoppar en del i mitt skrivande jag vet, men det kommer fram så mycket känslor i det här. Ni får ursäkta mig och ha överseende. Tillbaka till mitt vardagssurfande av sociala medier.

Wilma har vart överallt i media det senaste och slutet av historien är inte klar, men att något hemskt och fruktansvärt har inträffat är i alla fall klarlagt. Går inte beskriva med ord hur hemskt detta är och mina tankar gå till familj och de närmaste.

En tråd på facebook fångar mitt intresse idag och jag går in och läser. Jag citerar första delen av det inlägget ” Vi kommer aldrig glömma! Vi ska dra lärdom av detta!… ord liknande detta yttras varje gång en kvinna mördas av en före detta eller nuvarande partner. Varje gång. Igen och igen…” slut citat.

Sen kommer det mycket text om mördade kvinnor genom de senaste åren. Missförstå mig rätt nu, det är absolut inte oviktig, men är inte det jag fokuserar på i denna text. Utan jag vill fokusera på kommentarerna som är över 700stycken i skrivandes stund och över 2000 ”likes” av olika dess slag.

Det är massa kärlek i kommentarerna, men också så mycket konstiga saker som jag inte riktigt förstår och vill diskutera genom denna text. Kommer citera och dra ur en del kommentarer hit.

Vi kvinnor är halva befolkningen, vi måste börja hålla ihop och inte skämmas! Ingen form av övergrepp ska vara tillåtet att vifta bort”

Absolut jag håller med kommentatorn i detta fall, men vi är ju så många fler. Detta är inte en sak för enbart kvinnor att ta itu med. Jag kan inte procent och statistik på hur många det är som gör övergrepp på kvinnor, men jag är säker på att vi är långt mer än hälften av befolkningen som måste arbeta tillsammans och sätta ner foten.

Sen kommer man till nästa del i kommentarerna. Här börjar jag bli lite mörkrädd. För att i stället se problemet så börja vi kasta skit och leta potentiella gärningsmän. De flesta gärningsmän i dessa relationer är utländska medborgare? Det är i alla fall vad den här tråden vill att jag ska inse, skicka tillbaka dom så är problemet löst?

Som någon i denna tråd skrev: ” Ja det är betydligt bättre dom mördar så långt bort från här som möjligt”.

Någonstans där vill jag sluta skriva, för det är helt meningslöst. Så känns det. Personen i fråga menar då på att det är bättre att skicka tillbaka gärningsmännen till sina hemländer så de kan begå brotten där istället.

Nu börjar min hjärna bli tung, riktigt tung. Hur hjälper det? Detta är ju absolut inte bara en svensk företeelse, detta händer ju överallt, i alla länder. Men på något vis så är det förmodligen enklare att leva med att det händer, så länge det inte händer här? Jag tycker synd om han som skrev kommentaren och hoppas också att han får den hjälp och det stöd han behöver för att bli en väl fungerande man som hatar kvinnor.

Vi har inte råd att behandla alla människor? Han hade det inte gått att fånga upp och behandla för han är sjuk, han hade gjort det ändå. Det är religionens fel. Det sitter i deras kultur. Dödsstraff! Livstids fängelse! Det kan ju vara din granne, vän eller familjemedlem som gör så här, vill du att han ska sitta med livstids fängelse? Så här låter det igenom hela kommentars tråden på ett ungefär.

Här slutar jag återigen tro på att vi någonsin kommer fram till en lösning. Sen kommer jag att tänka på alla goda, glada, trevliga människor jag känner eller har mött. Då kommer livskraften tillbaka till mig en aning. Dessa människor är jag säker på skulle kunna tänka sig att ställa sig på barrikaderna tillsammans med mig och kräva ett slut. Skrev han barrikaderna? Det var precis det jag gjorde. Jag har inga lösningar på detta problem. Jag kan inte ensam komma på hur vi ska gå vidare för att få ett stopp på det här. Jag tror dock att enbart tillsammans kan vi få stopp på det. Vi måste vara ett samhälle där vi visar att oavsett hur våra liv sett ut hittills, så står vi tillsammans i detta och fördömer detta från alla håll. Män som tror sig ha rätt till övergrepp mot kvinnor ska helt enkelt inte ges en meter i detta samhälle. Tillsammans kan vi sätta stopp. Tillsammans kan vi uppnå det samhälle som vi vill ha. Man att sitta framför sin mobil eller dator och ge uttryck till att veta något och enbart skriva en kommentar i en tråd? Där är inte lösningen så mycket vet jag. Vi måste ställa oss upp tillsammans och bemöta detta med all kraft vi har. Vi måste backa upp dom som orkar bemöta det. Vi måste vara enade i det här. Endast då skapar vi ett tryggt Sverige för alla. Oftast är det fega stackare som slår, skrämmer, våldtar och mördar kvinnor. Ge dom inte en meter. Tror du att din bror, vän, pappa eller bekant våldför sig på sin partner? Blunda inte!! Gör något åt det. Ring, hälsa på, kolla läget. Får du dina farhågor besannade? Ta då ansvar som medmänniska och gör något åt det. Ta henne därifrån, ring polisen, men vad du än gör lämna henne aldrig ensam med den mannen nått mer. Öppna upp era hem, stå stark, ta hjälp. Tillsammans är vi starka.

Skrivet av : Mah.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.